Frågorna har ställts antingen genom mail eller direkt på informationsmötet.  Hittar du inte svar på dina frågor här får du gärna höra av dig till: vatten@riksradsvagen.se

Bakgrundsinformation 

  • Målet är att genomföra stambytet med så få ingrepp i varje radhus, med så god kvalitet som möjligt, så tidseffektivt som möjligt och till en kostnad som föreningen klarar.
  • Eftersom det finns många hus med unika lösningar kommer undantag att dyka upp och behöva hanteras individuellt
  • Enligt vår projektledare betyder det exempelvis att man ska försöka ta hänsyn till tidigare utfört arbete där så är möjligt. Samtidigt måste gällande branschnormer och försäkringskrav följas.
  • Enligt våra stadgar behöver föreningen inte ersätta ändringar som medlemmen har gjort utan tillstånd av styrelsen och som måste eventuellt tas bort vid stambytet.
  • Försäkringsbolag ställer krav på tätskikt på golv i bl a tvättstuga, där det finns golvbrunn. Enligt gällande lagar måste golvet i badrum och toaletter även ha ett tätskikt som täcker hela golvet samt ett s.k. “uppvik” på väggen närmast golvet. Vi har fått till ett undantag för lilla gäst-WC där bytet kommer att göras utan att riva upp det gamla kllinkergolvet (där så är möjligt).

Ansvars-/kostnadsfördelning mellan Brf och medlemmen (2023-12-15)

Längre ner finns ett antal svar på olika frågor. Först kommer här den info som skickades ut 15 december, angående vad som ingår i stambytet och vad som hamnar på den enskilde medlemmen. Se också det infobrev som skickats ut.

Vad ingår i vårt stambyte

Först en sammanfattning av vad som ingår i stambytet (det är ju mer än själva avloppet):

  • De utrymmen som berörs är pannrum, gäst-wc och kök.
  • Avloppsstammarna under husen, i krypgrundarna, och upp till respektive rum, inklusive nya golvbrunnar där det fanns tidigare. På dessa stammar monteras också en så kallad brandmanschett som är till för att “stänga till” röret om det skulle uppstå en brand i huset, så det inte kan spridas vidare via rörledningarna.
  • Avluftningsledningar som hör till avloppet, relinas utifrån, från taket. Det arbetet pågår oberoende av själva stambytet.
  • Kallvattenledningar i krypgrundarna byts. Varmvattenledningarna byttes i samband med att fjärrvärmen installerades 1998.
  • I husen: Ledningar för varm- och kallvatten till gäst-wc och kök dras nytt. För att kunna stänga av vattnet för hela huset så kommer ledningarna upp i pannrummet och vänder sedan ner till krypgrunden igen och dras där vidare. 
    Eftersom ledningarna i många hus tidigare gick i väggar och tak så behöver nya hål borras i golvet i en del gäst-wc och kök. Hålen efter de gamla ledningarna täcks med en platta, småhål i väggarna efter rörfästen är upp till den boende själv att fixa till. Om man valt målning av väggar och tak så lagas hålen i samband med det. Om hål finns i kakelplattor som den boende själv satt upp ingår inte lagning av dessa.
  • I pannrummet görs demontering av installationer, rör, utkastare/kranar, hyllor m. m.
    Viktigt! Märk upp det som ni vill ska sparas/återmonteras och ta upp frågor och förslag med placeringar vid den syn som ni gör tillsammans med MR rör, när arbetet påbörjas i ert hus. 
  • I pannrummen finns i en del hus olika anslutningar för vatten (utöver det som är för tvättmaskin). En del hus har inget extra. Det kan vara tex en ho med kran eller en utkastare för “trädgårdsvatten” eller någonting annat. För att kunna hantera alla dessa olika installationer görs en kompromiss mellan MR rörservice, föreningen och den enskilde medlemmen. MR installerar en T-koppling på varm- och kallvattenledningarna, som en del i standardutförandet, på föreningens bekostnad. Från denna T-koppling kan nya rör kopplas vidare. Ytterligare rördragning (utöver tvättmaskinen) blir ett tillval att bekostas av medlemmen och kunna beställas av MR, som gör det vid tillfälle.
  • El-installationer finns också i många olika utföranden och säkerhet. Farlig el tas bort. Brytare och ett uttag vid dörren byts. På väggen mitt emot monteras ett dubbeluttag för tvättmaskin mm, på 70 cm höjd över golv. Vill ni ha annan placering på måste det tas upp vid tillvalsmötet eller senast vid synen vid byggstart och platsen för uttaget markeras på väggen. 
  • Radiatorledningarna sitter i en del hus för nära golven och måste flyttas. Det innebär att ledningarna kapas och värmen kan bli borta en tid från det/de element som får värmen via de ledningarna. MR försöker hitta en bra lösning så den tiden ska bli så kort som möjligt.
  • Tröskeln i pannrummet kommer lite högre upp och en extra list sätts på utsidan. Detta på grund av att golvet höjts för att få rätt fall mot golvbrunnen. Eventuellt behöver dörren kapas en bit i nederkant.
  • För att kunna lägga tätskikt på rätt sätt så byggs de rör som går genom golvet in i en liten “låda”, en klack.
  • Gäst-wc utan golvbrunn. I de allra flesta fallen behöver inte golvet brytas upp utan befintliga hål för avloppet används och ev nya för vattnet borras upp.
  • Gäst-wc med golvbrunn (G-husen). Eftersom dessa har golvbrunn blir hanteringen liknande den i pannrummen. Golvet måste brytas upp för att kunna byta golvbrunn och lägga nytt tätskikt. Det som ingår är nytt golv med tätskikt.
  • Återmontering av gamla blandare ingår, om man valt det. Det finns en risk att packningar torkar när en kran skruvas loss och inte har trycksatt vatten under en tid. Kan leda till en droppande kran när den börjar användas igen.  MR kan hjälpa till att byta packning, mot ersättning. (Men nu finns ju fungerande ballofixer till alla kranar så man kan också stänga av vattnet och fixa själv.)
  • Återmontering av toalett. Den gamla toaletten kan vara fäst vid golvet med en typ av lim som inte används i dag. Det är superstarkt. Det finns en risk att porslinet skadas trots att man är varsam vid demontering
  • Varmvattencirkulation (vvc) kommer att förbättras efter stambytet. Men medan arbete pågår i längan kommer det tyvärr att bli sämre, det tar längre tid för varmvattnet att komma fram och att bli tillräckligt varmt. Tyvärr kan även senare etapper påverka genom att de är på samma ledningar.

Vad ingår inte

Alla installationer/förändringar/renoveringar som den boende (eller tidigare boende) gjort ingår inte som standard att återställa. Det handlar främst om pannrum och gäst-wc med golvbrunn (i G-husen), till viss del även den lilla gäst-wc.
Pannrummet används av många som tvättstuga och det nya golvet med  tätskikt som läggs i samband med stambytet, är lämpligt för det ändamålet. Samma gäller för gäst-wc med golvbrunn. Men det rummet har av några gjorts om till ett badrum med dusch. En förändring av rummets ursprungliga funktion. 
Golvbrunn och stam måste bytas, på ett vatten- och brandsäkert sätt, och det innebär i så gott som alla fall att det gamla renoverade måste rivas upp. I stambytet som bekostas av föreningen ingår att återställa till en standard, som vi tidigare skrivit om. 
Det är naturligtvis väldigt tråkigt för den boende, men föreningen kan inte ta kostnaden för allt som är gjort i de enskilda husen. Om hus A gjort en ändring/renovering ska inte hus B, C och D behöva vara med och betala för den återställningen.
Extra installationer som eventuellt finns av både el och vatten, främst i pannrummen, ersätts inte automatiskt. Se beskrivning under “Vad som ingår” och “Tillvalen”.

Tillvalen, extra kostnader

Det är mer som blir tillval än det som står i broschyren, det vill säga betalas av medlemmen själv.
Tänk noga igenom vad ni vill ha, inte bara färg på matta eller klinkers utan till exempel om ni vill beställa målning av väggar och/eller tak (gäller både pannrum och gäst-wc). Det kan också gälla extra installationer som finns i rummen. Det gäller även saker som inte står i tillvalsbrochyren – till exempel el och vatten i pannrummet, om det är renoverat i pannrum och/eller wc, mm. Viktigt att lämna rätt uppgifter från början. Ändringar i efterhand ger merarbete, merkostnad och tidsförskjutning.
Likaså viktigt att markera plats för tvättmaskiner, torktumlare och övriga redskap; eluttag för tvättmaskinen; installationer, hyllor mm.

  • I pannrummen finns otaliga varianter av egna installationer, både av vatten och el. Det är olika i så gott som varje hus.
  • El: Andra el-installationer (utöver uttaget för tvättmaskin/torktumlare) görs på medlemmens egen bekostnad, oavsett om det är önskemål om nytt eller att ersätta gammalt som den boende eller tidigare ägare gjort. Vill man ha kvar (eller få nya) elinstallationer måste det beställas av MR, helst redan vid tillvalsmötet. 
  • Vatten: Under “Vad som ingår” står beskrivet hur vattenledningar kommer att hanteras. Vattenutkastare eller kran i pannrummet (till vatten ute eller till en ho i rummet) utöver det som går till tvättmaskin blir en extra kostnad. Vill man ha utkastare/kran kvar, måste den märkas “SPARA” på samma sätt som annat som ska användas efter att stambytet är klart.
  • Målning: Man kan som tillval välja målning i pannrum och/eller gäst-wc. Man kan välja väggar eller tak; eller “helmålning” som innefattar både väggar och tak. Målning av dörrar och fönster ingår inte. Däremot kan målning av radiator och radiatorrör och/eller målning av kopparledningar väljas, enligt tillvalsbrochyren. 
  • Golvet i pannrummet: Några har sagt att de vill lägga originalklinkers i pannrummet. Det finns en del frågor kring det som inte är helt utredda. Det tar dubbelt så lång tid. Det är ett stort fall på golvet, stora plattor gör att resultatet blir “hackigt”. “Uppviket/sockeln” blir svår eftersom plattan är tjock. 
  • Behöver ni hjälp med att montera ner eller sätta tillbaka något (hyllor, skåp, mm) så ta upp det på tillvalsmötet så får ni en prisuppgift från MR rör.

Generella frågor

Fråga: Vilka utrymmen kommer påverkas?

  • Stambytet gäller gäst WC, pannrum och kök 
  • Det som kommer främst att bytas är alla rör som går upp från huvudledningarna i krypgrunden under våra hus
  • I viss mån kan även stora badrummet på övervåningen påverkas (se svar nedanför)

Fråga: Kommer stora badrummet på övervåningen att påverkas?

  • Nej, själva badrummet påverkas ej eftersom dessa renoverades på 90-talet.
    Avloppsavluftningsstammarna från badrummen på övervåningen kommer att relinas, och behöver alltså inte bytes.

Fråga: Kommer det försena projektet om vissa boende gör egna tillval

  • Enligt vår projektledare kommer normala ändringar inte försena projektet
  • Större ändringar måste diskuteras och godkännas av projektledaren och föreningen

Fråga: Varför kan vi inte genomföra s.k. relining av stammarna? 

  • Våra stammar har uppnått sin tekniska livslängd. Rörgodset är så pass tunt så en relining skulle inte fungera utan att göra större skada än nytta på våra utslitna rör.
  • Relining anses av försäkringsbolag som en tillfällig åtgärd, inte en långsiktig underhållsåtgärd.
  • Det finns rent tekniska problem med relining som gör att metoden inte är lika hållbar som ett faktiskt byte
  • Ett stambyte kommer att hålla 50-60 år och är en mycket mer ekonomisk och långsiktig lösning för både föreningen och medlemmarna

Fråga: Vilka garantier kommer vi få?

  • Vi kommer få 5 års garanti på utfört arbete och material
  • Utöver de första 5 åren får vi en garanti på ytterligare 5 år (totalt 10 år)
    • Sista 5 åren kallas för ansvarsgaranti och bevisbördan ligger på föreningen. Det betyder att vi måste bevisa att det är entreprenören som har gjort fel
  • Entreprenören kommer att genomföra 3 besiktningar under olika tidsperioder
    • Först en slutbesiktning vid slutet av stambytet som entreprenören ansvarar för
    • Den andra besiktningen utförs efter 2 år och då ansvarar föreningen för kallelsen  
    • Den tredje besiktningen utförs efter 5 år och då ansvarar föreningen för kallelsen
  • Begränsning av garantin om du själv tillhandahåller klinkers. Enligt vår projektledare: “För medlemmar som väljer egen kakel och klinker gäller följande. Tekniskt sett är det inget problem men enligt upphandlingsformen ABT 06 sänks garantier till 2 år så medlemmen får bara 2 års garanti. Medlemmen ansvarar även för samtliga skador efter 2 år.”

Fråga: Vad kostar det att lägga till tätskikt i gäst-WC och f.d pannrummet/tvättstugan? Är det en rimlig prioritering givet de stora ytterligare kostnader vi har framför oss?

  • Upphandling av entreprenör har inte påbörjats ännu, så det finns ännu inga exakta priser för enstaka åtgärder. 

Frågor kring fd pannrum/tvättstuga

Fråga: Är golvbyte nödvändigt? Innebär själva stambytet att golvet kommer att brytas upp så att vi det inte finns något alternativ till att byta ut det? Eller handlar det om att vi vill lägga till tätskikt? I så fall, är det verkligen nödvändigt? Måste vi följa byggnormer för nya hus? Har vi haft många skador till följd av att vi inte har tätskikt i det utrymmet?

  • För att kunna byta avlopps- och vattenrör samt golvbrunn behöver golvet (ytskikt och bjälklag) att brytas lokalt. 
  • Vid återställningen av golvet ska dagens krav (försäkrings- och entreprenörens) följas, utrymme med golvbrunn och tvättmaskin ska ha tätskikt på golv med uppvik på vägg. 
  • Golvet byts alltså inte ut (golvbjälklaget behålls) men nytt tätskikt monteras och nytt ytskikt kommer ovanpå denna. 
  • I tvättstugor har det varit en del vattenskador, senast under våren pga en gammal slang från tvättmaskin som hade torkat. Stigande avloppsvatten från brunnen, etc. Ett flertal golv visade förhöjda fuktnivåer vid förstudien. 
  • Dessutom finns det en del gamla nedstigningsluckor till krypgrunden som inte längre behövs – dessa behöver sättas igen.
  • Se även svar ovan angående krav på tätskikt från försäkringsbolag och entreprenörer samt behovet av en långsiktig lösning som säkrar oss mot framtida vattenskador

Fråga: Hur kommer det att fungera med den inredning som många har installerat i tvättstugan, vem ansvarar för att ta bort och återställa den? Om saker måste rivas helt, till vilken standard återställs det?

  • Styrelsen föreslår att medlemmar ansvarar själva för att inredning demonteras och rummet töms. Detta för att hålla kostnaderna nere och att ansvarsfrågan underlättas.
  • Standardval kommer att tas fram. Utöver standardval kommer det att finnas tillval.
  • Medlemmar väljer mellan standardprodukt eller tillval (som kostar extra och betalas av medlem)

Fråga: Rördragningen i tvättstuga: Kommer den kunna ”snyggas till”, dvs ordnas på ett mer yteffektivt sätt?

  • Det blir till en del ”uppsnyggat” genom att den gamla gasledningen tas bort. En del vattenledningar (utom upp till badrummet) kommer också att tas bort eftersom vattnet dras via krypgrunden till wc och kök (inte som tidigare i väggar och tak).

Fråga: Vad blir det för nytt standardgolv i pannrummet?

  • Plastmatta.

Fråga: Finns det möjlighet att installera kranar för att kunna stänga av vatten lokalt?

  • Ja, vid stambytet kommer det installeras huvudavstängning för resp radhus i varje hus så att varje hus kan stänga av vattnet individuellt
  • Nya rör till köket kommer även innebära att köksblandaren kopplas till VVC, som inte är gjort idag (varmvattnet i kökskranen kommer snabbare fram än idag)

Fråga: Om man har hyllor i pannrummet som går ned till golvet, behöver man ta bort dom?

  • Ja, det s.k. uppviket kommer gå ca 10 cm upp på väggen Troligtvis är det bästa att ta bort allt i fd pannrummet inför stambytet.

Frågor kring gäst-WC (lilla toaletten på entréplan)

Fråga: Är byte av golv i gäst-WC nödvändigt? Innebär själva stambytet att golvet kommer att brytas upp så att vi det inte finns något alternativ till att byta ut det? Eller handlar det om att vi vill lägga till tätskikt? I så fall, är det verkligen nödvändigt? Måste vi följa byggnormer för nya hus? Har vi haft många skador till följd av att vi inte har tätskikt i det utrymmet?

  • I möjligaste mån ska stambytet göras utan att bryta upp det gamla klinkergolvet.

Fråga: Kommer golvet i hallen att påverkas?

  • Nej

Fråga: Blir det kakel på gäst WC? Vad händer med väggarna?

  • Den exakta standardutformningen av ytskiktet i gäst WC kommer bestämmas senare
  • Medlem kan välja att göra om väggarna som tillval

Fråga: Porslinet i lilla WC vill vi också gärna behålla om det bedöms vara i bra skick – är det tänkt så?

  • Vi utgår från att porslinet kommer bevaras

Fråga: I vår lägenhet är gäst WC större med kakel och dusch, hur hanteras det?

  • Dessa rum är egentligen inte avsedda att vara duschrum.  Det är en ändring som nuvarande eller tidigare ägare gjort själv. Det måste gås igenom rum för rum. Hur är det gjort? Finns dokumentation? Med mera. Standard för detta rum är att det får ett nytt golv med tätskikt, övrigt är tillval.

Fråga: Kommer det bli en nivåskillnad på golvet mellan gästtoaletten och hallgolvet?

  • Målsättningen är att ha samma nivå och se till att båda golven har samma höjd som tidigare

Frågor kring köket

Fråga: Kommer golvet i köket påverkas, rören ser ut att gå under golvet?

  • Enligt de första undersökningar verkar de flesta rör gå rakt upp i köket och bör inte påverka golvet. Individuella lösningar kan dock förekomma i vissa hus
  • Om det är skonsammare kommer vi försöka dra nya rör rakt upp om de går under golv för att minska påverkan

Fråga: Vad händer med skåpen i köket?

  • Om det finns behov kommer det demonteras och återmonteras efteråt men förhoppningsvis behövs det ej

Fråga: Är det bättre att vänta med att byta skåpsluckor i köket?

  • Ja bättre att vänta tills vi är mer säkra

Frågor kring asbest och asbestsanering

Fråga: Finns det asbest i klinkerfogarna?

  • Ja, en asbestutredning har gjorts (finns på Riksrådsvägens hemsida) och visade att det finns risk för asbest i klinkerfogarna 

Fråga: Hur ska entreprenören hantera sanering av asbest och kommer vi kunna bo kvar i huset?

  • Entreprenören kommer följa gällande krav på hantering av asbest och det blir sannolikt fråga om en luftsluss i hallen. 
  • Målet är att de boende ska kunna bo kvar hela tiden 

Fråga: Kan man ta bort klinker på gästtoan själv?

  • Styrelsen avråder medlemmar från att försöka ta bort klinkerplattor själva pga komplicerade sanerings- och deponeringskrav